Mitt syfte med detta arbete har varit att undersöka vilket stöd det finns i styrdokumenten för att anvÀnda stadsvandringen i undervisningen, samt vilken instÀllning eleverna har till denna undervisningsmetod. I studien har jag utfört en fallstudie i en elevgrupp. I arbetet ingÄr Àven en studie av styrdokumenten och annan litteratur av relevans. Resultaten visade att eleverna stÀller sig positiva till att anvÀnda stadsvandringen som undervisningsmetod, liksom att de Àr intresserade av att lÀra sig om sitt nÀrsamhÀlle. Stöd för att anvÀnda stadsvandringen i undervisningen finns i styrdokumenten, frÀmst dÄ det gÀller det faktum att undervisningen ska omfatta olika kunskapsformer.

Detta examensarbete behandlar rollspel som undervisningsmetod inom historia pÄ gymnasiet. Syftet var att undersöka hur denna undervisningsmetod stÀmmer in pÄ pedagogiska teorier, samt vilket utrymme den har inom styrdokumenten Lpf 94 och kursplanen. De teorier som analyserades Àr de som representeras av Dewey, Piaget och Vygotskij. LÀroplanen och kursplanen för historia A analyserades med hjÀlp av Blooms kunskapstaxonomi. Resultatet visar att rollspel i vissa delar passar in i pedagogiska teorier.

Syftet med arbetet Àr att konstruera och beskriva en generell, laborativ undervisningsmetod i matematik, i avseendet att underlÀtta elevers lÀrande. Fokus för denna metod ligger pÄ att anvÀnda teknologiska hjÀlpmedel, som finns i elevernas vardag. Metoden innebÀr att matematiskt analysera filmklipp, som eleverna sjÀlva fÄr producera. Metoden har testats i en gymnasieklass och elevintervjuer har gjorts efterÄt. Syftet med detta var att undersöka hur elever uppfattar den framtagna metoden, men ocksÄ att se om det Àr möjligt att dela in elever i tre olika verksamhetskategorier vid datorbaserad undervisning: Den osÀkra, den lösningsorienterade och den reflekterande.

Internet som undervisningsmetod medför bÄde för- och nackdelar. Eleverna fÄr arbeta med ett verktyg som engagerar dem och de lÀr sig att behÀrska ett kritiskt förhÄllningssÀtt. Samtidigt har elever ofta mer kunskap om internet Àn vad lÀrarna har vilket leder till att eleverna lÀr lÀraren. Vid anvÀndande av internet som undervisningsmetod krÀvs det att eleven utvecklar ett kritiskt förhÄllningssÀtt, vilket inte alltid sker dÄ eleven lÀr lÀraren. Det huvudsakliga syftet med denna studie var att undersöka hem- och konsumentkunskapslÀrares anvÀndning av och attityder om internet som metod i sin undervisning.

Syftet med arbetet Àr att undersöka idrottslÀrares tankar kring sam- och sÀrundervisning samt att undersöka vilken undervisningsmetod som idrottslÀrarna föredrar att arbeta med. Min frÄgestÀllning Àr: Vilken undervisningsmetod Àr att föredra i Àmnet idrott och hÀlsa anser lÀrarna? Vilka fördelar och nackdelar finns det med sam- respektive sÀrundervisning? Gynnas flickor eller pojkar beroende pÄ undervisningsmetoden? För att besvara min frÄgestÀllning och fÄ fram idrottslÀrares Äsikter i frÄgan gjorde jag kvalitativa intervjuer med fem idrottslÀrare i olika kön och Älder.Resultatet av undersökningen visar att fyra av idrottslÀrarna hade varit med om bÄde sam- och sÀrundervisning varav tre anvÀnde sig av samundervisning och tvÄ av sÀrundervisning nu. Fyra av idrottslÀrarna föredrog att anvÀnda sig av samundervisning dÄ de ansÄg att den undervisningsmetoden hade flest positiva effekter. SÀrundervisning gynnade mest de fysiskt svagare flickorna.

Uppsatsen syfte Àr att undersöka vem som beslutar om undervisningsmetod i Àmnet Idrott & HÀlsa, pÄ vilka grunder beslutet tas samt idrottslÀrares tankar om sÀr- och samundervisning. Tankarna om sÀr- och samundervisning har bÄde Àndrats och gÄtt isÀr genom Ären. PÄ 1800-talet var sÀrundervisning den dominerande undervisningsmetoden men samundervisning har pÄ 1900-talet fÄtt allt mer utrymme i Idrott & HÀlsa. Undersökningsmetoder som anvÀnts Àr enkÀter och intervjuer. 22 personer svarade pÄ enkÀtfrÄgorna och tre personer har intervjuats.

I denna studie undersöks kunskapsförmedling vid anvÀndandet av en Àmnesintegrerad undervisningsmetod. Studien undersöker Àven vilka redskap som nyttjas nÀr en Àmnesintegrerad undervisningsmetod anvÀnds. Studien grundar sig i sociokulturell teori och dess syn pÄ lÀrande. Studiens frÄgestÀllningar Àr följande; PÄ vilket sÀtt förmedlas kunskaper i klassrummet nÀr den Àmnesintegrerade undervisningsmetoden anvÀnds? och Vilka redskap anvÀnds i klassrummet nÀr den Àmnesintegrerade undervisningsmetoden anvÀnds? Undersökningens empiri har samlats in genom fallstudier bestÄende av observationer i klassrumsmiljö.

Storyline Àr en undervisningsmetod som ursprungligen kommer frÄn Skottland. Metoden anvÀnds i hela vÀrlden, men har blivit vÀldigt populÀr frÀmst i de nordiska lÀnderna, Danmark och Norge, men ocksÄ i Sverige. Storyline Àr Àmnesövergripande och anvÀnds oftast i grundskolan. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur storyline lÀmpar sig som undervisningsmetod i matematikundervisningen i gymnasieskolan. Undervisningsförsöket Àr baserat pÄ ett utgÄngsmaterial som heter CSI:Math.

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare i lÄgstadiet ser pÄ platsens betydelse för inlÀrning, men Àven hur de arbetar med det, framför allt i SO-undervisning. Syftet har Àven varit att se vad forskning och lÀroplan sÀger om platsbaserat lÀrande som undervisningsmetod. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod, dÀr fem lÀrare i Ärskurserna 1-3 pÄ tre olika skolor har intervjuats. Resultatet visar att lÀrarna vi intervjuat ser fördelar med att anvÀnda platsbaserat lÀrande i undervisningen. De menar att det Àr en undervisningsmetod som gynnar mÄnga och genom att gÄ utanför klassrummet fÄr eleverna anvÀnda sig av sinnena, fantasin och praktisk inlÀrning.

This thesis is an attempt to study whether if problem-oriented teaching implies a moreadvanced use of school libraries than other teaching methods.Teachers have been interviewed about what kind of information they and their pupils need,and where they find their information. Another question is whether the problem-orientedteaching method makes it easier for the pupils to find information in school libraries thanother teaching methods do.The result of the study is that a problem-oriented teaching method creates opportunitiesfor the school library to become an important place for information retrieval. This teachingmethod is a major, but not the only determinal factor. Other contributing factors could beteamwork between teachers and school librarians and the existence of learning aids..

Syftet med studien Àr att undersöka klasslÀrares utsagor om deras undervisningsmetod och analysera hur den kan pÄverka behovet av specialpedagogisk kompetens..

Naturvetenskap Àr en viktig kunskap att besitta för alla i ett samhÀlle. Inte minst för att förstÄ och förhÄlla sig kritisk mot mycket av den information som vi möts av dagligen genom media. De val vi gör pÄverkar oss som individer bÄde lokalt och globalt, inte bara idag utan Àven framÄt. Trots Àmnets betydelse för samhÀllet Àr mÄnga elever allt mindre intresserade av naturkunskap i skolan. Deras brist pÄ intresse för naturvetenskap har visat sig genom flera internationella studier dÀr studieresultaten sÄ vÀl som attityden gentemot Àmnet försÀmrats.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur engelskundervisning kan bedrivas i Är 4, 5 och 6. Vi Àr intresserade av att se hur olika lÀrare i olika skolor arbetar och vilka undervisningsmetoder de anvÀnder sig av samt hur förutsÀttningarna i elevgruppen inverkar pÄ valet av metod. Vi vill ocksÄ undersöka hur valet av undervisningsmetod pÄverkar elevernas intresse och motivation i Àmnet. FrÄgestÀllningarna Àr följande:? Vilka metoder anvÀnder engelsklÀrare i sin undervisning och hur kan detta se ut i praktiken?? Hur tar engelsklÀrarna hÀnsyn till elevgruppen och varje elevs individuella behov nÀr det gÀller val av undervisningsmetod?? Vilken pÄverkan har valet av undervisningsmetod pÄ eleverna vad gÀller deras intresse och motivation i engelskÀmnet? Skiljer sig lÀrarnas uppfattningar om elevernas instÀllning frÄn elevernas egna?För att kunna genomföra studien har vi valt att intervjua fem engelsklÀrare i Är 4-6 i en och samma kommun i Sverige.

Undersökningen gick ut pĂ„ att undersöka om historiska berĂ€ttelser Ă€r en relevant undervisningsmetod för att öka elevers historiemedvetande och fördjupa deras kunskaper. Kunskaper ansĂ„gs i detta fall vara fördjupad förstĂ„else och empati samt faktakunskaper. Även elevers och lĂ€rares syn pĂ„ undervisningsmetoden undersöktes. Undersökning skedde pĂ„ en mindre skola i nordvĂ€stra SkĂ„ne i tvĂ„ niondeklasser. En berĂ€ttelse och en Power Point konstruerades och den ena klassen fick lyssna till berĂ€ttelsen och den andra till Power Point undervisning.

Forskning har visat att barns olika lĂ€rstilar inte tillgodoses fullt ut i dagens skolor. Den traditionella undervisningsformen dĂ€r eleverna sitter stilla pĂ„ sina platser och lĂ€rarenöverför kunskap till eleverna tycks vara det rĂ„dande exemplet i skolan Ă€n idag. ÄndĂ„ visar forskning att drama som undervisningsmetod har för-mĂ„gan att fĂ„nga upp elevernas intresse, öka deras sjĂ€lvförtroende och fĂ„ dem att lĂ€ttare lĂ€ra och minnas genom att de fĂ„r erfara med kroppen och sina sinnen. Syftet med studien Ă€r att, via en kvalitativ ansats, undersöka hur drama anvĂ€ndes i undervisningen och vilken effekt drama hade pĂ„ elevernas inlĂ€rning och utveckling. DĂ€rför utfördes deltagande lektionsobservationer och semistrukturerade intervjuer med utvalda pedagoger.